Earth Hour - dagen efter

Igår var det Earth Hour. Jag och Dannie firade tillsammans med start på McDonalds Norremark. Vi satt och käkade menyer och drack jordgubbsshake tills de släckte lamporna (och skylten utanför) och tände värmeljus på borden. Då blev vi mörkrädda och drog oss hemåt istället.

Väl hemma tände vi alla ljus vi kunde hitta, vilket fick vardagsrummet att mest likna ett krypin förberett för vilda sektfester eller sexfester, och korkade upp både en och två vinflaskor av blandad sort och färg samt öl. Sen spelade vi skitgubbe och svälta räv ett tag och åt gårdagens landgång som jag smusslat med från jobbet innan vi drog på oss jackor och julsockor och spenderade den mesta av tiden kedjerökandes på balkongen istället.

Att jag medverkade i Earth Hour berodde främst på att jag ville bevisa för mig själv att jag klarar att spendera åtminstone en timme utan dator, tv, stereo, mickro, ugn, elgitarr, brödrost, mobilladdare eller lampor. Att jag faktiskt skulle fixa att leva utan alla förgivettagna apparater. Nu klarade jag visserligen detta galant i Dannies sällskap, vår jordtimme varade ända tills sommartiden började. Men jag funderar på att införa Earth Hour en gång om dagen i fortsättningen. Bara för att hitta kreativiteten att bli hälsosam på något vis, förslagsvis genom att t ex meditera mig till ett starkt mentalt självförtroende. Endast fantasin sätter gränser.

För övrigt diskuterade jag och en arbetskamrat huruvida det kommer födas en himla massa Earth Hour-babies om nio månader. För det är ju klart att folk blir kåta mysmaskiner så fort det tänds lite levande ljus i ett par hörn. Vi spådde tidningsrubriker som "här är Earth Hour-barnen!" eller "Birth Hour - nio månader senare!" Mycket underhållande.

Ja, det var min rapport i tiden för kvällen/natten. Nu kanske man borde fundera på den välbehövda refrängen: sängen.