Att sola sig randig mellan persiennbladen

Ny dag. Nya möjligheter. Om man inte pluggar. Om man pluggar måste man sitta instängd överhopad med skolarbete dagens alla soltimmar plus kvällstimmar plus nattimmar med persiennerna neddragna för att solen inte ska reflekteras i datorskärmen. Jag går under. Fast jag tycker att det är ganska kul också. Det är rätt underligt hur det där går ihop. Men jag antar att det är för att jag är ledig precis hela veckan och därför inte känner någon speciell tidspress på mig att bli färdig. Åtminstone inte med rapportskrivningen "En skola för alla - (special)pedagogiska perspektiv i teori och praktik". Där är det bara redovisningen för trettigruppen på fredag som oroar lite någonstans långt ner i magtrakten (eller så är det den där litern Brämhults Jordgubb-Lime-dryck jag drack opp precis). Värre är det med "Analys av samtal i skolmiljö" som jag inte har börjat med. Men som sagt: ledig till fredag.

Imorgon går dock en hel hop av dygnets vakna kvartar och halvtimmar åt till att åka ned till Hyresbostäders huvudkontor och säga upp lägenheten. Sen blir det campus för hela slanten (nämligen 2993 kronor inklusive el, vatten, värme, kabeltv och internet i månaden). Herregud, campusbo var någonting jag trodde var fullständigt ute ur bilden för mig. Å andra sidan var att bo helt på egen hand det också. Det kan verkligen gå hur som helst, antingen blir det en mycket stilren, 50/60-tals inredd liten lya där jag kan finna en fristad och utvecklas som människa eller så kommer jag klättra på väggarna 24-7 och/eller vilja dö. Jag undrar även hur hela katt-historien kommer att gå, jag som är van vid att kunna stänga ute de livliga nattdjuren när jag kryper till kojs kommer nog aldrig få en hel natts sömn från och med juni. Alternativet är att köpa ytterligare en bambuskiljevägg från IKEA och bygga in mig i sängen varje kväll. Tanken känns ju fruktansvärt lockande.

Från att det här inlägget började skrivas har Dannies skiva lyckats spela upp:

1. Phantom of the Opera
2. Get up Stand up
3. I Wish
4. Devil in Disguise

i en salig röra och jag har hunnit känna mig kissnödig tre gånger (även detta till följd av Brämhultslitern). Nu stämmer stereon upp i en melankolisk melodi, nämligen "Håll mitt Hjärta" med Björn Skifs så jag antar att jag har ägnat nog med tid åt att ignorera skolarbetet. Tillbaka till verkligheten omedelbart Anna-Karin!